En shuntautomatik är en central komponent i moderna värmesystem. Genom att automatiskt styra blandningen av varmt och kallt vatten i ett system säkerställer shuntautomatiken att rätt temperatur levereras till radiatorer, golvvärme eller annan värmefördelning. Resultatet? Jämnare inomhustemperatur, bättre energieffektivitet och ökad livslängd på anläggningen.
En shuntautomatik reglerar en shuntventil utifrån inställda temperaturvärden och eventuella signaler från temperaturgivare, utomhussensorer eller andra styrsystem. Den anpassar sig automatiskt efter väderförhållanden och värmebehov – vilket är särskilt viktigt i nordiskt klimat där temperaturvariationer är stora.
Det finns en mängd olika sorters reglerutrustningar och sätt att styra sin shunt på men de vanligaste är antingen en motor som styrs direkt av värmekällan eller en shuntautomatik som styrs på en konstant temperatur, inomhustemperatur, utomhustemperatur eller en kombination.
Det finns flera olika typer av shuntautomatiker, och de skiljer sig åt beroende på hur avancerad styrningen är, vilken typ av värmesystem de är tänkta för och vilka funktioner man behöver.
Reglerar framledningen baserat på konstant värde. Används när man vill hålla en fast och stabil framledningstemperatur, oavsett utomhusklimat eller inomhustemperatur. Den reglerar alltså inte efter väder eller rumsgivare, utan bara så att det temperaturen på vattnet alltid ligger på en förinställd nivå.
En rumstemperaturstyrd shuntautomatik reglerar värmen efter inomhustemperaturen. Den har en givare/sensor placerad i ett representativt rum, ofta vardagsrummet eller ett annat utrymme där man vistas mycket. När temperaturen sjunker under den inställda värdet, öppnar shunten så att mer varmt vatten släpps fram i värmesystemet. När rummet har uppnått önskad temperatur, stryps tillförseln.
Fördelarna:
Nackdelar:
En väderkompenserande shuntautomatik styr framledningstemperaturen i värmesystemet utifrån utetemperaturen. Den har en givare placerad utomhus som mäter hur kallt eller varmt det är.
Styrningen sker enligt en så kallad värmekurva. Den bestämmer vilken framledningstemperatur som behövs vid olika utetemperaturer. Kurvan kan anpassas efter husets isolering, storlek och värmesystem (radiatorer, golvvärme osv.).
Fördelarna:
Nackdelar:
En kombinerad shuntautomatik använder både en utomhusgivare och en rumsgivare för att styra värmen med fördelarna från båda.
Utomhusgivaren mäter vädret och ser till att framledningstemperaturen anpassas efter utetemperaturen, precis som i en väderkompenserande automatik. Rumsgivaren kontrollerar den faktiska temperaturen inomhus och kan finjustera värmen om det blir för varmt eller för kallt, till exempel vid mycket sol eller många personer i rummet. Detta gör att systemet både är energieffektivt tack vare väderkompenseringen och ger hög komfort tack vare innetemperaturstyrningen.
Fördelarna:
Nackdelar:
Ett externt styrt ställdon är en shuntmotor som styrs av t.ex. vedpannan eller värmepumpen direkt.
När värmepumpen styr shunten kan hela värmesystemet optimeras i en gemensam logik. Värmepumpen ser då till att framledningstemperaturen hålls så låg som möjligt, vilket sparar energi och skonar kompressorn. Det ger färre onödiga starter och samtidigt blir inomhustemperaturen jämnare eftersom regleringen sker samordnat. Kort sagt får du bättre komfort, längre livslängd på värmepumpen och lägre driftkostnader.
Fördelarna:
Nackdelar:
