En batteribackup är en smart lösning som automatiskt förser din värmeanläggning med ström vid strömavbrott. Den fungerar som en tillfällig reservkälla som automatiskt kopplas in när det vanliga elnätet slås ut – så att din värmepanna kan fortsätta utan avbrott.
För vedpannor är batteribackupen en extra säkerhet. Om ett strömavbrott inträffar när pannan är i drift, slutar laddningspumpen mellan panna och ackumulatortank att cirkulera värmen. Samtidigt stannar även fläkten, vilket innebär att elden inte får tillförd luft. Beroende på var i förbränningscykeln man befinner sig, kan temperaturen ändå fortsätta att stiga – något som kan leda till att nödkylningen aktiveras eller att säkerhetsventiler löser ut och i värsta fall orsaka skador på anläggning eller fastighet.
Strömavbrott under förbränning kan också leda till att pannan inte får tillräckligt med syre, vilket i sin tur kan skapa en ogynnsam förbränning med mycket tjära som följd.
Med en batteribackup minimerar du dessa risker och säkerställer att pannan fortsätter arbeta som den ska även utan nätström. Strömmen från batteriet räcker för att hålla igång vedpanna, laddningspump och cirkulationspump till dina radiatorer. Det innebär att du kan fortsätta elda tryggt, få ut full effekt av din ved och samtidigt bevara en behaglig temperatur i fastigheten. På så sätt blir batteribackupen inte bara en säkerhetsåtgärd, utan också en garanti för både komfort och driftsäkerhet i din värmeanläggning.
Hur länge du kan driva din anläggning beror på effektuttag, batterityp, batterikvalitet mm. Det är många variabler som avgör och det är inte helt lätt att ge ett korrekt svar. De variabler som du behöver är:
För att räkna fram hur länge ett batteri kan driva en viss last börjar man med att ta batteriets spänning gånger kapaciteten i amperetimmar. Det ger den teoretiska energimängden. Därefter justerar man för hur stor del av batteriet man faktiskt får eller vill använda – alltså Depth of Discharge.
När man har fått fram den användbara energin tar man också hänsyn till batteriets egen verkningsgrad, eftersom lite energi förloras i form av värme. Resultatet blir den energi som batteriet faktiskt kan leverera.
Sedan måste man tänka på att en inverter inte är helt effektiv. Om lasten ligger på växelströmssidan så kräver de lite mer från batteriet än vad effekten egentligen är, eftersom invertern har en verkningsgrad på ungefär 90 %. Det betyder att en last på 250 watt i praktiken motsvarar närmare 280 watt som batteriet måste leverera.
När man delar den tillgängliga energin med den verkliga effekten man tar ut får man en teoretisk drifttid. För vissa typer av batterier behöver man till sist justera ned resultatet något eftersom de tappar kapacitet vid högre strömuttag. Det är det som kallas för Peukert-marginalen. Ett enkelt sätt är att lägga in en marginal på kanske 10–20 % kortare tid beroende på strömnivån.
Exempel:
Teoretisk batterienergi - 12V x 100Ah = 1200Wh
Tillgänglig energi beroende på DoD - 1200Wh x 80% = 960Wh
Förluster i batteriet (intern resistans, värme) - 960Wh x 90% = 864Wh
Inverterförluster - 250W / 90% = 278W
Teoretisk körtid - 864Wh / 278W = 3,1h
Peukert-korrigering - 3,1h x 0,85 = 2,6h
Den praktiska drifttiden i vårt exempel är ungefär 2,6 timmar.
Nej men det är en installation som ska genomföras av en behörig elektriker. Nedan är ett enkelt kopplingsschema på vårt nödströmsaggregat MultiPlus.
Ett nödströmsaggregat är i första hand avsett för kortare strömavbrott. Vid längre avbrott räcker batterikapaciteten däremot inte till, utan då behövs kompletterande lösningar som till exempel en generator eller ett större batterilager.
Ett nödströmsaggregat bör främst användas för att driva vedpanna, laddningspump, cirkulationspump och eventuell shuntstyrning. På så sätt garanterar man att vedpannan kan fortsätta sin förbränning även vid strömbortfall, att värmen som produceras kan laddas över till ackumulatortanken och att den sedan kan distribueras vidare ut i värmesystemet.
Du hittar vårt nödströmsaggregat här
